Tisdagen den 6e Oktober 2009

Från att ha gått arbetslös sedan Juli och varit på semester och kommit hem tillbaka till den relativt tråkiga lägenheten jag har så ser inte saker och ting så ljust ut. Började min dag med att vakna runt 12 slaget och min första reaktion var när jag kände på mitt hår, antagligen för att den vuxit för långt och för att den var huller och buller runt omkring. Man kan säga att jag brukar stå och "posa" framför spegeln varje morgon. Jag tror ju att jag är så himla snygg, men ligger väl antagligen på en "MEDEL" nivå. Exakt sju dagar tidigare så hade jag stått framför spegeln och kollat på mig själv, märkte då att jag låg i en ganska kraftig övervikt. Rättare sagt 98 kilo är ganska mycket om man bara är 180 cm lång. Det var ju då sju dagar tidigare som jag bestämde mig för att gå ut och jogga för att göra mig av med all extra fett som jag har på kroppen. Just idag på tisdagen så såg jag lite annorlunda ut, jag hade sprungit regelbundet i sju dagar och var faktiskt lite smalare, men jag var fortfarande FET. Har ju som mål att kunna bygga en 6pack inom 200 dagar, något som jag faktiskt helt galet nog tror att jag klarar, många idioter tror att allt handlar om fysik, men jag ska berätta för dig att allt handlar om Psyket...vet ni varför?
Jo för att så länge man har vilja så är ingenting omöjligt, iallafall så tänker jag.
Efter jag posat o duschat så satt jag och kolla på en Manga serie, någonting som jag jävligt ofta INTE GÖR, men så fungerar jag. Det är alltid överraskningar med mig och mina tankar är alltid helt spårade. Ett exempel är en gång när jag var ute och tog en promenad med min kompis, vi hade en pratstund i 30 minuter om buskar som kunde flyga och prata och attackera människor, jag vet att det låter sjukt, men det kan vara kul och ha livliga fantasier ibland och bara ha en rolig stund där båda skrattar ihjäl sig. Någonting som dagens så kallade "normala" människor skulle tycka var folk som e helt psykisk störda, men låt mig säga någonting till er: DET FINNS INGA NORMALA MÄNNISKOR. Bara inse fakta och gå vidare. Nu när jag vägde 98 kilo måste jag säga att det var svårt och fixa tjejer också. För inte fan vill de ha en kille som är värsta fetknoppen, trots att det inte syns så speciellt mycket på mig. Det är väl antagligen så det fungerar i dagens samhälle lite, snygga tjejer vill ha snygga killar, men jag kan inte riktigt förstå det, trodde faktiskt allt handlade om hur människor var inombords, men den regeln gäller väl inte alla. Så hur ska en relativ fattig snubbe och småfet som jag kunna fixa en snygg tjej med ett bra hjärta? Låter faktiskt ganska överdrivet omöjligt, då sådan tjej är ganska svårt och hitta.
Idag sju dagar senare kan jag säga att jag väger väl cirka 94-95 kilo nu. Idag så sprang jag hela 6 kilometer, måste fan vara rekord eller något, men när jag väl joggade så såg jag en brud, hon var inte tjock eller någonting sådant, men hon var lite mullig, men måste säga också att hon var väldigt söt. Hon iallafall tränade på ett annorlunda sätt om man kollar på hur jag tränade. Hon sprang typ 300 meter och sedan så gick hon ett tag och sedan så sprang hon en kort sträcka igen, medans jag som skulle då "leka" ball och ville visa att min kondis inte sviktade som hennes kondis så sprang jag runt denna lilla sjö 3 gånger trots att jag hade knäproblem. Måste också säga att det var en av de dummaste grejer jag gjort då mitt knä är svullen just nu när jag skriver detta. Jag kommer ändå inte avböja från mitt träningschema där jag ska springa 28 dagar i sträck och kolla hur mycket jag väger efter det och sedan börja långsamt bygga min 6pack. Naturligtvis så ska jag fortsätta löpträna, men inte lika regelbundet som jag gör just nu. Ni som undrar om jag går på en diet eller någonting sådant...absolut inte då jag inte tror på diet skit som folk hela tiden försöker banga in i en människae. Visst kanske sådant skit fungerar, men det fungerar inte på mig då jag tappar kilona snabbt och sedan går jag upp igen allt på 2 månader...någonting som kan bli deprimerande för en människa. Mitt självförtroende är dock på väg och gå upp efter en längre svacka när man gick upp i vikt ganska snabbt.
Så hur resonerar jag denna tisdag...jag antar att min viktminskning kanske ger mig drömtjejen, men också tillbaka den person som man alltid velat vara. För er som läser det här och är i övervikt, men inte så speciellt nöjda med er själva. Tro mig! Allting är möjligt att börja träna...gå på promenader eller gå ut och jobba...Om jag tror på mig själv så ska även ni tro på er själva oavsett självförtroende...lyssna inte på andras skitsnack...tro på er själva så klarar ni det. Man joggar mot friheten...varav jag tror det är att kunna bli vältränad och också kunna hitta ett jobb nu när jag är arbetslös.
Glömde och säga också att jag ligger även efter i mina studier...på universitetet...måste väl antagligen lägga på ett jävla kol för att komma ifatt de andra, men även så också så kanske jag en dag blir den där datanörden som jag hoppas bli när jag är klar med mina studier.

Shit alltså...går det inte ha någon bakrundsfärg på denna blogg alltså...låter lite som låg budget alltså.

PS: just när jag ligger under träning så dricker jag ingen läsk(mineralvatten dock okej),absolut ingen godis och speciellt ingen chocklad eller CHIPS...så om ni skippar dessa saker så är ni på god väg kan jag säga.

MVH: MAZ